Nationellt handlingsprogram: Specialpedagogik för rörelsehinder
Huvudproblematik
I Sverige saknas det akademisk kompetens inom specialpedagogik för rörelsehinder och hur det påverkar individens utveckling och behov av samhällsstöd[1]. Det leder till att många generella samhällsinsatser som är självklar rättighet för “alla andra”, förnekas eller har fråntagits denna grupp (främst Stroke, Parkinsons, MS, CP och annan form av medfödd eller förvärvad hjärnskada).
Syfte med detta program är att:
- Lyfta fram målsättningarna för FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna
- Påtala behovet av att konventionen om rättigheter för personer med funktionshinder inom ovanstående förklaring även ska omfatta rörelsehindrade, vilket inte är fallet i Sverige idag.
Vår vision
Ett samhälle där bristerna i samhällets stöd till rörelsehindrade för att nå målsättningarna för mänskliga rättigheter samt konventionen om rättigheter för personer med funktionshinder antagna av FN, har rättats till.
Huvudsakliga mål för programmet
- Specialpedagogisk utbildning på rörelsehinderområdet
- Statligt införande av yrkescertifiering (av Conductorer, akademisk titel)
- Ny styrning för eftervården
Konkreta reformförslag
- Specialpedagogisk utbildning på rörelsehinderområdet
Inrätta en utbildning inom specialpedagogprogrammet med kunskap om rörelsehinder. - Statligt införande av yrkescertifiering
Inför yrkescertifiering (Conductor, akademisk) för pedagoger, LSS-personal samt assistenter. - Ny styrning för eftervården
Dela upp habiliteringen och rehabiliteringen i en medicinskt styrd verksamhet och en ny, pedagogiskt styrd eftervårdsdel. - Tidiga insatser för barn
Tilldela BVC ett uppdrag och mandat för tidig rådgivning och pedagogiska utvecklingsinsatser på rörelseområdet, på barn med förmodade och konstaterade rörelsehinder. - Gör skolan till rätt plats för rörelsehindrade
- Pedagogik för motorisk utveckling hos barn som lever med rörelsehinder ska ingå i läroplaner för alla skolor[2].
- Krav på skolhuvudmän att ha medarbetare med rätt legitimerad kompetens inom rörelsehinder och motorisk utveckling.
Utmaningar för reformernas genomförande
Reformförslag III – Ny styrning för eftervården:
I Sverige har habiliteringen hela ansvaret för rörelsehindrades speciella behov. Habiliteringens insatser utvärderas medicinskt, även då individen är medicinskt färdigbehandlad. Habiliteringen har dock varken uppdrag eller akademisk kompetens för att stödja motorisk utveckling för gruppen.
Utredningsbehov
För ovanstående reformer krävs organisatoriska och processorienterade förändringar. Dess konsekvenser bör utredas innan förändringsarbetet genomförs.
- Hur påverkar EBM-krav? (krav på medicinsk vetenskaplighet)
- Utbildning, forskning & evidens
- Hur kan den tvärvetenskapliga inriktningen inom bland annat medicin behållas?
- Vilka utvärderingssystem kan ersätta EBM-krav?
- Ny styrning för eftervården
- Hantering av habiliteringens och rehabiliteringens uppdrag att både hantera medicinska behov OCH pedagogiskt ge stöd i eftervården?
- Dela upp habiliteringens eftervård (medicinskt och pedagogiskt), konsekvenser?
- Vad krävs för att ge pedagogiska utvecklingsansvaret för motorisk utveckling till skolan?
- Tidiga insatser för barn
- Vad krävs för att ge BVC och MVC ansvaret att hantera små barn med avvikande motorik?
- Vilka fördelar/risker finns med råd och insatser för ett nyfött barn med avvikande motorisk utveckling, redan innan medicinsk diagnos kunnat ställas?
Hur många berörs?
Cirka 25 000 personer drabbas av stroke varje år[3]. Forskningskällor pekar mot att över 100 000 personer har någon form av funktionsnedsättning efter stroke[4].
Cirka 8 000 personer med CP-skada är registrerade i habiliteringens uppföljningsprogram CPUP, varav hälften av dessa är barn under 18 år. Mellan 200-300 föds med CP-skada varje år, vilket betyder att cirka 20 000 personer under 80 år lever med någon form av CP-skada i Sverige [5]
Mellan 18 000-22 000 personer lever med Parkinsons sjukdom, enligt SKR Kunskapsstyrning[6] och Parkinsonförbundet[7].
[1] Se aktuell forskning, exempelvis https://www.fyss.se/
[2] Rapport-Konduktiv-Pedagogik-241002.pdf
[3]https://www.socialstyrelsen.se/statistik-och-data/statistik/alla-statistikamnen/stroke/
[4]https://www.isnf.se/forskningsomraden
[5]https://cpup.se/wp-content/uploads/2024/10/Arsrapport-CPUP-2024-241015.pdf
[6]https://kunskapsstyrningvard.se/kunskapsstyrningvard/programomradenochsamverkansgrupper/nationellaprogramomraden/nponervsystemetssjukdomar/parkinsonssjukdom.79310.html
[7]https://parkinsonforbundet.se/media/wuandkdi/diagnosinformation-om-parkinsons-sjukdom.pdf